Ja, hela mitt liv kretsar kring den där gamla byrackan. Inläggen handlar bara om hundar. Jag skriver också om Challe så att hans matte ska veta att han lever. Kom också ihåg älskling, om du läser det här, att längtar du efter hunden så kan jag vara hos dig på en timme ungefär.

Ikväll tog jag med honom i bilen en sväng. Det är mysigt att gå promenader utmed kanalen, men inne i Ljungsbro är det så himla många går hundpromenad så jag vågar inte ha honom lös. Jag vill att han ska få röra sig fritt, men det går inte då han är så jäkla aggressiv mot andra hannar.

Vi åkte en bit utanför samhället och det första vi stötte på var en annan jack russel. Precis som taxen vi mötte i morse var den kastrerad. Challe verkade ha lärt sig av morgonens misstag och tog det betydligt lugnare. De blev nästan kompisar. 
Nästan.

Jag hade kameran på axeln. Vid ett tillfälle kom ett helt gäng änder flygande på låg höjd i v-formation. Jag såg tillfället, jag såg bilden med fåglarna mot den dramatiska himlen med dess mörka moln framför mig. Men det är svårt att få upp en kamera snabbt när man har en stor påse hundskit i handen. Jag skriver in i min svarta anteckningsbok att hund begränsar min konstnärssjäl.

Igår fyllde brorsan år. Jag åkte dig med  Challe, Skrotan och Moppekillen. Där fick han träffa brorsans tjejs syrra som verkar gilla hundar. Challe gillade henne också, kanske för att hon plockade bort tre eller fyra fästingar.