Det verkade till en början att bli en riktig mardrömsdag. Jag jobbade. Ljusblå hämtade hunden. När de kom hem satte
det där odjuret i gång med att gå omkring och fjärta oavbrutet. Jag lovar, det luktar apa. Bus och Bråk kom över en stund
trots att det är pappahelg, de ville ju gå ut och gå med Challe. När de gått bjöd Ljusblå över grannarna på fika klockan
fyra. Kort därefter säger hon.
- Fan också!
- Vaddå?
- Jag jobbar i dag.
- Vad menar du? Ska du åka in och jobba?
- Ja, jag hade glömt. Förlåt!

Så kom det sig att jag som inte ville ha någon hund alls (men som är för mesig för att säga nej på allvar) blev ensam
med densamma. Jag är det fortfarande och kommer väl att vara det fram till halv elva i kväll.


- Ursäkta, ni får inte ta med hunden på planet.
- Det är ingen hund, det är en bengalisk bergsvarg. Den heter Devil.

Här kommer i alla fall en bild på Ljusblås nya kille.
Okej, för att vara hund har den några bra egenskaper.
Den skäller inte. Det uppskattar jag mycket. Den verkar vara en stabil och lugn hund. Grannens ettåring har dragit den
i öronen i dag och det bekommer den inte alls. Den verkar oerhört tillgiven. Just den egenskapen hade jag kunnat vara
utan. Den verkar gilla mig och förföljer mig överallt. Just nu ligger den under stolen jag sitter på. Den verkar slafsa på
något, kanske håller den på att slicka sig mellan benen. Jag orkar inte titta, jag sitter här och väntar på att nästa fjärt
ska leta sig upp till mina näsborrar.

Det är väl egentligen det jag har emot hundar. Jag tycker att de luktar illa. Och så hårar de.
Nyss snarkade den. Nu vankar den av och an.
Jag hoppas den kan ta det lite lugnt i natt.

Challe har fått vara ute i trädgården hela dagen. Grannarna kom över trots att Ljusblå inte var hemma. Vi grillade och
hade det ganska mysigt. Men nu kan du väl komma hem?