Fäder och döttrar
ganska speedad dotter som mötte mig kan jag avslöja. Bubbel och babbel och mest
handlade snacket om killar.
Motvilligt måste jag erkänna att det är lite skillnad med söners flickvänner och döttrars
pojkvänner. Det borde inte vara någon skillnad, men skillnaden finns ändå, inuti mig.
När Sonen hade en tjej här hemma var jag glad, upprymd, nyfiken och tror jag, nästan
lite inställsam till sättet.
När Dottern idag via sms berättade att hon och ***** satt hemma hos mig och tittade
på film blev känslorna lite annorlunda. Misstänksam och orolig.
Haha, fäder och döttrar, är det precis som på film, den där med Steve Martin?
Missförstå mig inte. Jag ÄR glad att min lilla flicka börjar bli stor. Jag ÄR glad för det
självförtroende killarnas uppmärksamhet ger henne. Hon behöver verkligen andra killar
än sin gamla pappa kring sig. Jag är bara rädd om henne. Jag vill lära henne att det
är okej att säga nej, att vara kräsen, att bryta när det inte känns bra, att ta allt som
kommer att hända framöver i sin egen takt. Varför känner jag så för min dotter? De här
pappakänslorna är minst lika relevanta för en son eller hur?
Det har inget att göra med kärlek, jag älskar mina ungar precis lika mycket. Det är ta mig
sjutton det där med fäder och döttrar. Pappor inbillar sig att flickor är mer sårbara.
Kanske är så också.
Hur lär förresten en pappa ut allt det där jag säger att jag vill lära henne?
Sanningen är kanske att han inte gör det, inte bör det, inte kan det?
Ett alltför häftigt bombardemang av goda råd blir nog till pekpinnar och tjat i tonårsflickans öron.
Hon kan prata med mig och jag vet att hon vet det.
Idag hade hon ett kort samtal med en kompis på telefon innan ridskolan.
"Jag är lite sen för jag har varit med min kille".
Jag har mina pappa-känselspröt ute.
Det kommer hjälpa mig att ta reda på när hon behöver de goda råden.
Det vore roligt att även uppmuntra till att säga ja om allt känns bra inte bara påpeka att man ska säga nej hela tiden. Det kräver lite av en tonåring det också. Pressen utifrån går åt alla håll.
Min pappa hade egenligen bara en sak att säga i det ämnet till mig.
"Flickor tänker på kärlek, pojkar tänker på nått annat. Pojkar kan säga nästan vad som helst för att få det dom vill ha. Tänk på det"
Och det rådet räckte väldigt långt :D
Trots dina känslor verkar du ha en sund inställning till hur du ska hantera det. Din dotter kan nog skatta sig lycklig.
Något jag tror är väldigt viktigt är att det finns bra kvinnliga förebilder runt om henne. Det är något som jag aldrig haft men verkligen insett att det är extremt viktigt.
Barn gör inte som vuxna säger, barn gör som vuxna gör. Hur ditt förhållande är påverkar hur hon kommer se på förhållanden. Så se till att du lever bra och agerar bra så tror jag hon också kommer att få det bra :)
Mia: Jo, kanske det. Men jag tror att ett ångrat JA är bättre än en ångra NEJ.
Jag stavar verkligen helt fantastiskt ibland.
Jag vet att det, för min del, beror på att jag vet vad killar i den åldern andas, äter och lever...
Kan du inte bara ta ett tillfälle och säga att nu vill du säga några viktiga saker till henne. Att du litar på henne och vet att hon är förståndig och smart och att du som pappa ändå vill säga att det är viktigt att hon gör vad som är rätt för henne och inte har sex med någon för att hon känner sig pressad eller om hon inte vill. Att hon kan prata med dej om hon vill själv och att du är rädd om henne. Att det är okej att vänta.
Sen behöver du inte tjata om det något mer, om du inte märker att hon drogar, super eller blivit utnyttjad.
Känner igen det där. Jag har tre döttrar och deras pappa har alltid varit skeptisk till deras pojkvänner i början. Och precis så blev han själv bemött av min pappa, när vi stod och tindrade som nykära tonåringar.
Läser det du skriver och sitter och ler, minns själv hur min pappa var!
Ge mycket komplimanger. Har man bra självförtroende vågar man säga nej och om man inte vågar har man oftast kompisar som kan läsa av en och säga nej åt en.
Sen så är det ju så att ju mer killar man har att välja bland ju mer kräsen blir man... ;)
Haha pappa är en loser:D<3
