Mördad
Mördad
De två systrarna som busat och haft så roligt tillsammans, som sovit så sött tätt nära varandra i burens
allra minsta krypin, har tydligen haft en dispyt som gått oss utanför buren helt förbi. Eller i alla fall
nästan. Det jag trodde var lite tuffare bus eller möjligen tillfälligt gräl visade sig vara på dödligt allvar.
I helgen hittade Skrotan den vitare av Gerbilerna död i buren med avbiten svans och andra mindre sår.
Kanske borde jag förstått och delat på dem, men nu är det som det är.
Grym är djurvärlden.
Dvärghamstrar ska man inte ha två och två.
Gerbiler måste man ha minst två och två.
Det är i alla fall vad jag fått lära mig, men tydligen kan revirbråk uppstå hos Gerbiler också.
Ikväll väntar någon slags begravning. Jag kommer inte ta med spade i vintervädret, det får bli ett annat
slags avsked.
Hur vi ska göra med mördaren vet vi inte.
Mördare
Det snöar
Så här såg det i alla fall ut i vårt område igår kväll.
'
Gissa vem som har julpyntat på balkongen?
Ledtråd. Om man tittar riktigt noga man se en liten vit katt med svarta öron i köksfönstret.
Tinnitus
Fyra femtedelar av Steelrose rockar loss i replokalen. Trummisen sitter ju mitt emot oss, därför syns
han inget vidare här.
Det var länge sedan jag skrev något om hobbybandet Stålnäsan... nåja, Steelrose.
Vi tragglar på. Jag är lite orolig för vad det här nöjet gör med min hörsel. Jag har skaffat mig konstant
tinnitus och trots att jag haft öronproppar i hela kvällen sitter jag nu här med ringande öron och huvudvärk.
Kul är det hur som helst.
I kväll satte jag upp min nya kamera på stativ och lät den knäppa en bild var femtonde sekund.
Det är imponerande hur dum man ser ut på de flesta bilder. Den här tyckte jag åtminstone var lite rolig.
Att min näsa är ganska stor är något jag varit medveten om länge.
Att den i själva verket är enorm fick jag inte klart för mig förrän jag zoomade in denna.
Jesus... inte konstig jag är kutryggig.
Nu tycker jag att jag har vart duktig
Nu tycker jag att jag har vart duktig.
Har lagat mat, plocka in disken,
tagit ut disken, och torkat av diskbänken
och spisen & kastat skräpet
Hälften av mina barn har tagit nyordningen på allvar och jobbar ihop en del pengar.
Den andra hälften tenderar att vilja "göra det om en stund" men i praktiken inte få så
himla mycket gjort. Först när kravställaren gör sura miner och får mörkare röst händer
det saker.
Nåja. Vi är på rätt väg här.
Putsa fönstren
inte. Det har jag fått lära mig.
Ok, då. Det kanske är skandal att jag aldrig gjort det i min lägenhet, men igår tog jag
hink med varmvatten och diskmedel, trasa och gummiskrapa, sedan putsade jag alla
fönster skinande rena. På utsidan i alla fall. Nu syns de feta fingeravtrycken på insidan
desto bättre så jag lär väl bli tvungen att putsa på insidan också.
Grenrör
Idag åkte jag med en arbetskamrat till jobbet. Lämnade ju in fransosen till min privata
bilmek i Mjölby igår. Det drar ihop sig till besiktning och då är det kanske bra att får bort
den avdragna hjulbulten och ersätta den med en ny. Att handbromsen går att lossa efter
att man använt den brukar också uppskattas av besiktningsmannen.
Tanken var att jag efter jobbet skulle ta bussen ned till stan och därifrån hitta ett tåg till
Mjölby. Problemet är bara att min plånbok är kvar hemma. Utan sådan är det svårt att resa
någonstans överhuvud taget. Alltså måste jag ta mig hem till Ljungsbro och därefter hitta
en buss tillbaka till stan för att åka vidare med tåg. Det känns som att fredagkvällen kommer
att försvinna bort med allmänna transportmedel.
När man lämnar in sin bil för att få kända fel åtgärdade brukar man också få reda på
några okända sådana. Ett sprucket grenrör till exempel. Undrar vad det kan kosta.
Man får försöka se det positivt.
Bättre att bilen drabbas av sprucket grenrör än att jag själv gör det, eller hur?
Rädd för katten
När man sagt upp sin lägenhet förvantas man också visa densamma för nya bostadssökande. Det har jag
gjort för några ganska sympatiska människor. Igår kom ett litet gäng från Syrien. En av kvinnorna vägrade
går över tröskeln. Det visade sig att hon var rädd för katten. Det slog mig att hon givetvis är läsare av min
blogg och studerat videon i inlägget "Farliga lådan". Jag fick visa lägenheten hållandes katten i famnen.
Hur kan man vara rädd för den här katten egentligen? Ser man annorlunda på djur i andra kulturer?
Om Inez vore en råtta i samma storlek skulle jag också vara rädd.
Eller en spindel.
Huh!
Nyordning
Jag åker till jobbet och tillbringar dagen där. På vägen hem stannar jag på Ica Maxi och
handlar mat, inte varje dag, men några dagar i veckan. När jag kommer hem öppnar jag
dörren och kliver över reklam och post som ligger på golvet innanför. Ropar hej till
Sonen som sitter vid en dator i sovrummet. Säger tjena-tjena till dottern som sitter vid
en dator i köket. Snabbgosar med katten.
Jag lägger in varorna i skafferi, kyl eller frys beroende på var de hör hemma. Plockar
ur diskmaskinen från rendisk, fyller den med smutstig och sätter igång den om den blir
full. Börjar laga mat.
Så där är det dag efter dag.
Man tröttnar. Förstår ni det?
Jag tröttnar på att se min tonåringar sitta framför sina jäkla datorer utan att så mycket
som lyfta ett finger för att bidra till trivseln i vårt hem. Att min dotter ägnar sig åt läxläsning
är en sak, det är förstås viktigt, men att läsa bloggar och lyssna på musik tycker jag man
prioritera ned. Värst är sonen. Det kryper i mig mer och mer för varje gång jag ser det
där jäkla World of Warcraft eller det där andra han han spelar, vad det nu heter, och särskilt
när diskbänken är helt överbelamrad med grejor.
Jag har deklarerat nyordning.
Mina ungar behöver mig kanske på flera sätt, men ett av de mer påtaglia är pengar.
Vill de ha några pengar från mig i fortsättningen måste de hjälpa till i hemmet. Mitt
ekonomiska stöd till dem är numer totalt provisionsbaserat. På kylskåpet sitter tre lappar.
I mitten finns en med sysslor och ersättning för utförd syssla.
- Plocka ur diskmaskinen: 10:-
- Plocka i diskmaksinen: 10:-
- Dammsuga huset: 20:-
Den listan kommer att fyllas på, men just nu kan jag inte komma på något mer. Några
egna rum har de ju inte hos mig.
På var sin sida om den lappen finns lappar med ungdomarnas namn samt en uppräkning
av hur mycket pengar de jobbat in.
Nu tänker ni att jag är galen eller? 10 spänn för att plocka ur en jäkla diskmaskin?!!
Jag kommer att bli utfattig eller hur? Jag håller med, det är extremt bra betalt, men med
tanke på att de är två och att de absolut inte kommer att få ett öre som inte är intjänat
tänker jag att det behövs.
Men grattis Johan. Då är det fint i hemmet nu då? Nej. Diskbänken ser ut som fan.
Maskinen är full med ren disk när jag kommer hem. Tydligen huserar det två tonåringar
hos mig som inte tagit min nyordning på allvar. Tydligen räknar de med att de ändå kommer
att få pengar av mig så snart de sträcker handen. Dessa två tonåringar kommer att få det
tufft framöver, de kan jag lova. Förbannande latmaskar är vad de är. Särskilt min son
kommer tycka det är jobbigt att åka till Dreamhack i Jönköping utan så mycket som ett
öre i fickpengar om en vecka.
Fortsättning följer
Visst....
Farliga lådan
Som du
Jag:
- Är inte den där låten liiite tjatig?
Skrotan:
- Som du då.
Är det sånt man kallar svar på tal?
Varför bor jag i en tvåa?
Katten ligger visst i handfatet. Varför bor jag i en tvåa egentligen?
Vänta lite nu... det gör jag ju inte länge till. Igår skrev jag nämligen kontrakt på en
lägenhet med fyra rum och kök. Herregud så skönt det ska bli. Knarkarkvartens dagar
är räknade. I februari flyttar vi.
Att laga mat till tre tonåringar är lite speciellt har jag märkt. Hur mycket man än lagar
så försvinner det. Joe Labero, släng dig i väggen. Magiskt.
Vittvätt
Körde en vittvätt igår.
Kräk och diarré
Inte jag.
Katten.
Blä.
Det är som att bli småbarnsförälder på nytt, fast utan blöjor.
"Pampers Cat" finns inte i hyllorna. Tur det kanske, det skulle se ganska dumt ut.
Dålig mage är ett av de vanligaste problemen hos katter har jag läst på internet.
För att komma tillrätta med det ska man ge så kallad "skonmat" har jag också läst.
Till skonmat räknas kokt kyckling eller fisk. Sedan i morse går alltså min katt på en diet
av kokt kycklingfilé. Och jag som tyckte att kattmat var dyrt. Nåja, bara familjens nya
kelgris blir bra.
Drottningen av Härnegatan
kameran och missade så många kattungefoton men gjort är gjort.
Inez tror dessvärre att hon är drottningen av Härnegatan. Hon trippar stolt ut genom
porten, spänner ögonen i första bästa dubbelt så stora katt och jagar upp den i närmaste
träd, eller hem till dennes egen port. Storlek verkar inte ha så mycket med respekt att göra
i kattvärlden, nej här handlar det helt och hållet om attityd. Senast i dag fick jag ursäktande
förklara för en hundägare som förskräckt höll tillbaka sin lilla russel när Inez närmade sig,
att "hon är lite kaxig än så länge".
Tydligt är ändå att inte riktigt alla katter står ut med drottningens stöddighet. En dag kom
hon in med ett litet sår kring munnen, helt klart efter en vass klo. Nåja, ingen större fara,
det var nog bara nyttigt för henne.
Challe däremot... honom litar jag inte på. Jag begriper mig inte på den hunden. Han viftar
glatt på svansen åt Inez och hoppar som en studsboll om man håller henne i famnen.
Men skulle jag släppa ned henne är jag övertygad om att han skulle klippa katten över
nacken på två röda sekunder.
Till er som tycker jag ska hålla katten inne vill säga att jag bara släpper ut henne när jag
själv är hemma och jag kollar till henne ungefär en gång i kvarten. Ofta går jag ut med
henne själv. Koppel verkar inte behövas utan dit jag går, dit går också Inez. Det ser för
roligt ut.
Tänk om...
Jag säger inte att, men tänk om....
Tänk om en sån här skulle ramla in genom brevlådan i veckan.
Ja, eller komma med farbror brevbäraren eller så.
Tänk om...
November till sist
Novembertemat är inte heller speciellt novemberlikt men vad gör det? Bilden är från
Thailandsresan 2007/2008 och får mig att längta något vansinnigt efter sol och saltvatten.
... och så bort med den där galna katten.
Jo, jag vet...
Har inte hunnit.
Än.
Hej, jag vill ha en piercing i naveln.
- Hej, jag vill ha en piercing i naveln.
Under några sekunder såg den hårdtatuerade tjejen bakom disken på Federal en aning osäker
ut. Sedan fortsatte jag:
- Eller om du tror att det blir snyggare så kan vi sätta den på dottern här.
Efter några skämt om en rosa pärla på min pösmage, fick Skrotan efter uppvisning av
giltigt leg fylla i en enkel hälsodeklaration och betala 600:- av sparade pengar.
Hon har tjatat om det där smycket i naveln länge, minst ett år tror jag. När jag så gav
med mig och kollade upp vad som gällde i våras, visade det sig att hon då var för ung.
Federal vägrar att göra några piercingar på någon som inte fyllt 15 oavsett om de har
föräldrarnas godkännande eller inte. För tatueringar gäller 18 år. Skönt och bra tycker jag.
En stunds ganska nervös väntan tog vid innan det var dags. Därefter gick det på ett kick.
Jag vet inte var hon fått det där ifrån. Vad jag vet har ingen av hennes närmaste vänner
gjort något liknande, jo, ett hål i näsan har jag sett.
Hur som helst, tröttnar hon eller om det inte funkar så är det ju bara att ta bort den eller hur?
Dessutom blev det ganska snyggt tyckte jag. Ska man ha ett smycke på magen ska det
nog vara på en sån mage som dottern har.
Kattjävel!
Ord andra än de i rubriken överflödiga.
