1809 kronor. Så mycket kostade det att få en ny bakruta insatt i min bil. Det är alltså
självrisken på försäkringen som kostar så mycket. Inte så dyrt kan man tycka, jag
har varit med om värre reparationer, men ändå.... jag kunde haft roligare för pengarna.

Jag tror inte det var någon som kastade en sten eller smockade till rutan med ett
basebollträ. Jag tror att rutan bara exploderade av sig själv. Det vore just likt den
där jäkla bilen och det är helt i linje med min teori om Renaultens inneboende ondska.
Från början tänkte jag det mest på skämt, men ju fler reparationer jag måste punga
ut pengar för, desto mer fastnar det där skämtet i halsen.
Jag tror att min bil i bästa fall är självmordsbenägen, i värsta fall är den besatt av
djävulen själv. Min favoritförfattare heter som bekant Stephen King och han har skrivit
en bok som heter Christine.

Boken handlar om en galen bil. En ung man köper bilen, en Plymouth Fury från 1958,
och blir alltmer besatt av den. Bilen, som var ganska risig från början, verkar reparera
sig själv och dessutom kör den omkring utan förare på nätterna.

Ok... vi skriver om boken lite:

Boken handlar om en galen bil. En medelålders man köper bilen, en Renault Megane från
1999, och blir alltmer besatt av den. Bilen, som var ganska fin från början, verkar gå
sönder av sig själv och dessutom kör den omkring utan förare på nätterna.

Det där sista har jag inga belägg för än så länge, men det är troligen bara en tidsfråga
innan jag hittar den på andra platser än där jag parkerat den på kvällen.

Äntligen har jag ett riktig bra uppslag till min roman. Snart ska jag fota omslaget.