Pipparkakor
Igår blev jag väldigt förvånad när jag kom hem och upptäckte ett stort, tjockt kuvert
nedstucket i brevinkastet. I kuvertet låg några saker. Ett brev skrivet med vacker
handstil, en vinröd förpackning med pepparkaksformar samt en liten plastpåse med
blänkande innehåll. Det var från en av mina trogna läsare, Zäta. För något år sedan
bakade jag pepparkakor, och den sista kakan jag gjorde fick formen av en... ja...
en... snopp. Yes, så mogen är jag. Redan när Zäta fick se fotot på den lovade hon
att jag skulle få några pepparkaksformar. Det var de som låg i den röda paketet.
Innehållet i plastpåsen, det där som blänkte, var till Ljusblå. Örhängena hade hon gjort
själv. Imponerande är bara förnamnet. Tack snälla Zäta.
Skrotan:
- Är den någon häst med i formarna?
Jag visandes paketet:
- Nej.
Skrotan:
- Vad fan?! Jäkla doggystyle!
Där tror jag min panna fick en ny rynka.
Nåja. Jag funderar på att bjuda på pipparkakor på jobbet.
Kul formar, har för mig att jag sett några liknande någonstans. Då kommer du väl att baka för fullt inför julen förstår jag?
MER ZÄTA ÅT FOLKET!!
Och färgen klär Ljusblås blå.
Pippa lungt, Johan.
Åh underbara pepparkaksformar, jag vill också ha! Då kanske det blir roligt att baka och gott att äta dom för en gångs skull :D
Shit! Dom ser ju hur kul som helst ut!
Åhh vad roligt! Måste ha!!!
Smile,charmant gulliga nu får du baka pipparkakor till hela släkten, glöm inte att spritsa dom!
Det där kallar jag äkta pipparkakor!!
Vad snällt!
HAHAHHA! ÄKTA humor säger jag bara!! Måste genast köpa det där!!!! =D
Tack, tack, tack för superfina hängande örhängen. Jag har längtat efter sådana!
De där formarna är säkert bra för Johans inspiration! Tack för dem också!!
