Singel?

Följande reklamruta dök upp när jag som hastigast var ute på internet för att uppdatera
en programvara.




Hitta hotell på Koh Tao?
Det är precis den ön vi tillbringade nyår på när vi var i Thailand.
Det ger mig lite spökkänslor.
För inte kan det väl vara en slump att just den reklamrutan dyker upp hos mig just nu?  
Nej, den som vill visa mig vilka hotell som finns på Koh Tao vet om att jag nyligen varit där.
Lite läskigt och obekvämt känns det.

Och under får jag frågan "Är du singel?"
Vet de mer än jag vet undrar jag då?
Måste nästan ringa Malin och kolla.

God Jul från Thailand

Vill bara berätta att det är ganska ok här i Thailand.
30 grader i luften, eget hus med pool, plenty of Singha i kylen och massor av kärlek.
Det är tufft, men jag ska nog klara det :-)

PS
Jag drar inte alls in magen eller spänner mig i största allmänhet på någon av bilderna.

Resfeber?

Nej, inte speciellt. I morgon drar vi iväg till Thailand. Så jäkla skönt det ska bli.
Nästan 3 veckor och eget hus med pool på tomten.
Jag och Malin tar med alla våra söner, alltså blir vi fem totalt.

Varför inte min dotter följer med ska jag inte dryfta här, men tack och lov att även hon
snart är 18 och gör som hon vill.

God jul och gott nytt år på er.

Tur att man inte behöver pengar till julklappar denna månad

Det bästa med att åka ned till Göteborg sent är att man kan stå på lite. Runt midnatt och
många sköna timmar efter är det inga poliser ute för att kontrollera eventuella fartsyndare.

Så tänkte jag ända fram till förra torsdagen.

Efter en kväll på stora hotellet med arbetskamrater och god mat (ingen alkohol för mig)
tog jag lilla Volvon och pekade nosen åt sydväst. Klockan var sådär elva när jag startade
och faktiskt tröttare än jag ville erkänna. Men det är en annan fördel med att åka fort, man
piggnar till och är lite mer på alerten.

Den svarta Saaben jag åkte om just innan motorvägens avfart vid Kallebäck var bara en av
ganska många bilar jag åkte om. Klockan var då två på natten och polisen var det sista jag
tänkte på när bilen bakom mig plötsligt fick blåljus.

Det hade blivit 70 km/h och på den finfina fotot de tagig av mig visade att jag kört 102.
Tur att man inte behöver pengar till julklappar denna månad.
Tur att man inte tänker åka Thailand om en vecka.
Då kunde ju böteslappen på 3600 ha svidit ordentligt.
Suck.
Körkortet tog de också, och jag hade 48 timmar på mig att ta mig hem till Linköping igen.

Ännu vet jag inte hur länge de vill låta mig vara utan körkort. Jag har upptäckt att det trots
allt går ganska bra att åka till jobbet med buss. Malin kom upp den här helgen och nästa
helg drar vi iväg på lång skön semester i solen. Japp, Thailand, mer om det snart.
Om jag "bara" får en månad, gör det egentligen inte så mycket, förutom de 3600 då.

I morgon tror jag att beskedet kommer.



Stulen








Mycket ska man vara med om.
Min dotter är flitig användare på fler sociala medier än jag ens kan namnet på.
Hon blev lite chockad när hon på dayviews.com blev kontaktad av av någon som som såg
ut att vara misstänkt lik hennes egen pappa.

Jodå, något litet pucko till människa har skapat sig ett konto där, hittat ett foto av
mig någonstans och tyckt att det passade bra som profilbild.
Hur ful är man då undrar man?

Först skrattade jag. Det var ju nästan lite smickrande att någon vill se ut som mig. Man är ju
ingen kändis eller Brad Pitt liksom. Men sedan, när jag fick klart för mig att mannen med det
stulna fotot kontaktade unga tjejer kändes det inte alls roligt.

Pinsamt för min dotter, då hon faktiskt känner några av tjejerna han kontaktat. Hon ska väl inte
behöva förklara att det faktiskt inte är jag som jagar småbrudar på nätet. I allra värsta fall handlar
det om en riktigt störd människa, och jag har då ingen lust att få min bild publicerad i tidningarna.
Kanske inte så stor risk men ändå. Jag menar, hur frisk är man om man tar andras foton som
profilbild?

När jag så letade på morgonen idag hittade jag inget. Troligen har han gått vidare till
annan med annat foto.
Stulet foto?
Ditt foto?

Så lugn

"Du har blivit så lugn sedan du träffade Johan", hade Malins 21-åriga dotter sagt till sin mamma häromdagen.
Nu hörde jag inte samtalet själv och kan tyvärr inte återge det, men att se sin mamma ta en paus för att vila
en stund mitt på dagen var tydligen något hon inte var van vid under sin uppväxt.

Själv kan jag inte sluta fundera på hur detta ska tolkas.

Har jag en bra lugnande effekt som ska tolkas positivt? Är det bra för Malin livet inte går i 210 hela tiden?
Eller har mitt uppdykande i deras liv gjort barnens mamma till en soffpotatis som inte får något hur händerna
längre? Det hade Malin själv inte riktigt förstått, men jag bad henne ta reda på det.

Men faktiskt har hon själv sagt det till mig innan, att hon blivit en lugnare människa. Jag tror kanske inte
det har så mycket med mig att göra alls. Det faktum att vi blir äldre påverkar. Plötsligt är det jäkligt skönt
att sova middag, hur många pensio-poäng ger inte det? Att barnen blir större och inte längre behöver skjutsas
kors och tvärs är också något som minskar intensiviteten i tillvaron.

Förresten, så jäkla lugnt tar hon det väl inte kan jag tycka. Hon ger i alla fall mig träningskomplex som heter
duga. Men som jag sa på telefon förut:

"Det är bra att en av oss tränar, vi får ett ganska hyfsat snitt."


 


Dåligt samvete

Förr hade jag ibland lite dåligt samvete för att jag åkte bort på helgerna. Det blir gärna så när man envisas med distansförhållanden. Samvetet ropar fortfarande på mig men kanske kan jag be det sluta nu.

Dotter:
- Pappa, är du hemma i helgen?
Jag:
- Nej hjärtat, jag är nog inte det. Skulle du vilja det?
Dotter:
- Nej, nej. Ville kommer hit.

Vem f-n är Ville?


Pyntnytt

Nu är jag lite sent ute med det här inlägget, Halloween har ju redan passerat. Men bättre sent än aldrig kanske.
I år köpte jag mitt allra första pynt för högtiden. Jag önskar att Halloween var som jul, att man kunde ha häxor och monster uppe i en månad eller så. Att det bara sändes spökiga filmer på tv under hela november.
Nåja. Mitt lilla dödskalleljus får iaf stå framme tills tomtarna tar över.


Öppna? Öppna inte?

Öppna? Öppna inte? Det är frågan.
Det är ju måndag så kanske inte.
Å andra sidan... Revbensspjällen står i ugnen, skräckfilmen sitter i min Blu Ray-spelare. Och det är ju så gott.
Jag behöver inte dricka upp hela idag ju.
Mmm... Luktar gott från köket.
Det lutar åt öppna.


Välkommen till andra halvlek eller?

I bilen.

Jag:
- Förlåt, jag frågade dig något nyss. Jag hörde vad du svarade men jag har glömt bort vad jag frågade.

Malin:
- Vaddå?

Är det så här de kommer vara nu?
Man ställer en fråga och glömmer bort vad den handlade om när man får svaret.
Namn på människor, filmer mm verkar sitta längre bort för var dag som går.
Man glömmer saker som hänt och minns tydligt sånt som aldrig inträffat.
Välkommen till andra halvlek eller?

Hon är med mig överallt :-)


Wordfeud

En bra sak med Wordfeud är att man
vet när kollegorna är på muggen.
Eller förresten... Jag behöver inte veta.


Gymblogg

Blogg direkt från gymmet. Svettig.
Jag gillar inte när folk sitter och pustar ut 5-10 minuter vid maskinerna.
Det var egentligen bara det jag ville gnälla om.
Nu har han gått.
Jag kan svettas vidare.
Måste vara snygg till kvällen då Malin kommer :-)
Just det, så heter hon.


Sommarminnen 2: Proffisionell

Tja, den här bilden talar väl egentligen för sig själv, men vill du ha en riktigt bra hårfön så åk till Smögen.


Sommarminnen 1: Korken



Jag döpte kvinnan i mitten på bilden ganska raskt till "korken".
Okej, jag ÄR avundsjuk.
Själv är jag lika avslappnad i vatten som en stålbalk och jag flyter ungefär lika bra.
Men jag ser och lär. Nästa gång behåller jag Foppa-tofflorna på jag med.

Mer tur än jag förtjänar

Jag har funderat över det där intressat av att plocka svamp som jag fått på senare år, har
det med åldern att göra eller? Man möter sällan några 20-åringar eller en 30-åringar ute
i skogen direkt. Ärligt talat, jag möter sällan någon alls faktiskt.

Svampskogarna jag vimsar omkring i är stora, stora nog för att faktiskt kunna vimsa en del.
Jag gick vilse för några veckor sedan och det tog ett par timmar innan jag hittade bilen igen.
Å andra sidan, jag är verkligen inte känd för mitt goda lokalsinne.

Svamp hittar jag också. Inte sådär att jag vill kalla det skörda istället för att leta, men ärligt
talat vill jag nog hitta lagom mycket svamp. Att komma hem med 50 liter tilltalar mig inte riktigt.
Jag vill fortfarande bli glad när jag får syn på kantarellerna.

I går kom jag hem efter en tuff arbetsvecka i Göteborg. Regnet vräkte ned, men vad tror ni
det första jag gör när jag kommer hem är? Jo, på med gummistövlar och regnjacka, sedan
ut i skogen och ränna.

Ibland har jag också mer tur än jag förtjänar. Hur stora är egentligen oddsen för att en
man totalt utan lokalsinne, med regn och imma på glasögonen, som tappat sin iPhone
långt ut i skogen, och när han på måfå går runt för att leta, faktiskt hittar den igen.
Det var vad som hände och jag kan fortfarande inte begripa att jag fick syn på den i sitt
svarta skinnfodral.

På kvällen blev det i alla fall stekt fläskytterfilé med pommes och gräddsås på färska
kantareller. Riktigt gott faktiskt.

Nu funderar jag på om jag inte ska ta en liten tur till.


Skrikrött

Skrikrött skinn lyser igenom gliporna mellan knapparna på skjortan. Det skriker extra bra
då skjortan jag har på mig är vit med blått rutmönster.

Jag förstår inte riktigt vad det är med solen i år. Jag brukar bli mer brun än röd på sommaren
men de två gånger jag vistats i sol i år har jag bränt mig sömnlös båda gångerna.
Är det ozonskiktet som dunstat? Läste jag förresten inte något om det i våras?
Rekordtunt ozonskikt över norden?

Ska i alla fall använda solskydd i fortsättningen.


iPhone och rättstavning

iPhone är väl mer eller mindre kända för att jävlas med stavningen när man skickar sms.
Det finns ju hela sidor på nätet dedikerade för detta.
Läs följande konversation mellan mig och min dotter.


Förblöda

Jag håller på att förblöda genom ett mikroskopiskt hål på höger näsvinge. Det började
i morse och har fortfarande inte slutat. Jag har inte klämt finnar eller porisar,
jag har inte ramlat eller slagit mig, inte på näsan i alla fall, plötsligt började bara min
näsa att blöda. Det gör mig vansinnig, för var tionde sekund måste jag torka bort en
droppe med papper för att den inte ska falla ned på mina kläder.

Plåstret jag hittade i kontorets förbandslåda lockade fram muntra miner. Okej, det
var kanske lite stort, så jag tog bort det. Nu har jag klippt till en mindre bit av plåster.
Det ser fortfarande dumt ut.


Jättesmart

Dottern är förkyld och har ont i halsen.
I går åt jag upp resten av hennes hamburgare.
I natt kräktes hon som en gris.
I dag mår jag illa.
Jag är jättesmart.

Tidigare inlägg
RSS 2.0