Typ
En viss tonårsflicka reflekterar över sitt språkbruk:
- Alltså, jag måste sluta säga "typ", men vad kan man säga istället? Det finns ju inget
annat ord?
Tonårspappa:
- Det är lite fjortisaktigt att säga "typ", men eftersom du är fjorton är det väl okej tycker jag.
Om du verkligen vill undvika ordet så hoppa bara över det, det behövs inte.
Tonårsflicka:
- Men jag säger det ju typ hela tiden!
Paus...
Skratt.
På spårvagnen hem från kontoret i går satt en tjej och kille bredvid mig och pratade. Gissar att hon var runt 17, vartannat ord som kom ur henne var typ!
Jag tål inte att höra det ordet, mina öron vrider sig då.
Men om man är typ 30 då? Är det ändå fjortis. Det känns typ lite jobbigt att vara fjortis när man typ är medelålders.
Är dom inte underbara;-)..typ:-)
Hon kan ju prova med "nästan", eller "ungefär", eller "närapå", "i samma härad som", "i det närmaste", "så gott som", "praktiskt taget", "nästintill", "mycket nära", "nära nog", "hart när", "så när som"...
verbala tics är lite småkul. Man har fler av dom än vad man vill kännas vid. Själv har jag dille på "lite" :)
Äldsta (12 år) inleder alla samtal med mig med "asså, pappa såhära". Detta kryddas med att hon upprepar sig själv t ex kan hon säga "jag går och dricker vatten" för att direkt säga "ja ba, går och dricker vatten". Mig veterligen talade jag adekvat redan som yngel, med det är bara så en annan sak...
Zätas förslag "i samma härad som" tycker jag är kanon! Föreslå det vetja! Hon skulle bli unik!
Skrattar högt åt Kangs kommentar :-)
Jag säger också "typ" jätteofta! Och jag är 21. Måste jag växa upp nu alltså? Asså, ja har ju typ massa vänner som åsså säger typ typ hela tiden, typ.