Då har jag varit kattägare i snart en vecka. Att jämföra de olika husdjur jag så här långt
har erfarenhet av är ofrånkomligt.

Hund vs Katt vs Råtta



Kategori Mat:

Hund:
Ständigt hungrig. Alltid på jakt efter något att äta. Äter inte tills den blir mätt utan tills
den dör om den skulle få chansen. Där har vi hunden i ett nötskal. Challe äter sitt torrfoder 
två gånger om dagen och har väl vad jag förstår inga stora krav på variation. Dock vet
jag att han uppskattar en varmkorv då och då.

Katt:
Verkar bli hungrig varje gång jag plockar med något i köket. Säger till genom att först
jama ljudlöst, dvs göra rörelserna med munnen. Fattar jag inte då kommer det små pip
från djuret. Inez ratar det torrfoder jag ställer fram och vill mycket hellre ha "vanlig"
kattmat. Om det står "Sheba", "Pussi" eller "Euroshopper" på asken verkar dock inte spela
någon roll. Katten äter tills den blir mätt och sparar resten. Jag har inte gjort någon kalkyl
på det hela, men jag har en känsla av att rent ekonomiskt är det inte direkt billigare med
katt.

Råtta:
Äter frön och grejor för kanske hundrafemtio spänn om året. Säger inte till när den är
hungrig utan dör väl bara om man glömmer för länge. Maten luktar inte och kladdar
inte. Råttan är det perfekta husdjuret ur matekonomisk synpunkt.

And the winner is: Råtta


Kategori Andedräkt:

Hund:
Att alls jämföra en 11-årig Jack russels med mer tandsten än tänder med en kattunge
är inte rättvist, jag vet. Challe luktar rutten bäver. Vad mer behöver sägas?

Katt:
Den lilla katten kommer till med mig andedräkt av det hon senast ätit. Fisk, anka, kanin,
lever eller något annat. Efter tio minuter är matandedräkten borta och katten luktar just
ingenting.

Råtta:
Andas de?

And the winner is: Råtta


Kategori Bajs:

Hund:
Vad jag gillar att hantera svarta påsar vet ni sedan länge. Även om jag aldrig kommer
längta efter att plocka skit så så har jag motvilligt vant mig. Ett snabb nedåtdykning, plocka upp
och vända påsen ut och in, allt i samma andetag. Att därefter göra en knut på påsen har jag
däremot aldrig förmått mig till, då detta kan kräva en extra inandning med öppen påse.
Istället håller jag tätt med handen så att ingen doft kommer ut.

Katt:
Inez bajsar i sin låda. Dvs ibland. Hon verkar på eget bevåg ha utsett en kisshörna och en
annan bajshörna i köket de gånger hon glömmer/struntar i att gå till lådan. Vi har diskuterat
det där beteendet katten och jag. Igår kväll kom jag på mig själv med att plocka upp grejor
ur kattlådan i en av Challes kvarglömda svartpåsar. Dum i huvudet?

Råtta:
Att råttor skiter såväl ljudlöst som doftlöst är en klar fördel. Att råttor sedan gräver i burspånet
så att det skvätter ut spån och skit i halva rummet är en lika solklar nackdel. Nåja, jag får skylla
mig själv. Att ersätta gallerburen med en i glas skulle lösa det där problemet omedelbart.

And the winner is: Råtta


Kategori Ordning och reda.

Hund:
Om Challe får chansen river han upp soppåsar i jakten på något att äta. Hinken som ska
till komposten ser han som en buffé. Hur det ser ut på golvet efter en sådan fest kan ni
bara gissa. Ett barnlås på skåpet till dessa båda frestelser och problemet var löst. Hur ett
djur kan fälla så mycket päls utan att se helt kal ut är mer än jag begriper och det är nog
största nackdelen. Att han plockar fram skor och lägger i sin korg när han är ensam är så
gulligt att jag nästan kan förlåta honom för att alla mina kläder är täckta av hundhår.
Men bara nästan.

Katt:
Kattungen stökar inte till direkt, den snarar förstör. Nu har jag bara haft Inez en vecka
men jag ser redan tydliga spår av kattunge på tapeterna i hallen. Min soffa som var ful
redan när jag köpte den begagnad kommer inte att bli snyggare. Kattfan har inte visat
något intresse för den klösmöbel jag köpte heller.

Råtta:
Som sagt, sprider skit och spån i hela huset.
Som sagt, det är mitt eget fel.

And the winner is: Råtta, trots att gerbilerna är största anledningen till oredan i min
lägenhet.



Kategori Tillgivenhet:

Hund:
Challe är tillgiven, och det beror inte alltid på att han hoppas på något att äta. Står
man bara ut med andedräkten kan man gosa hur mycket som helst med honom.

Katt:
Inez är den mest tillgivna kattunge jag stött på. När jag sätter mig i soffan vill hon
ligga i mitt knä eller möjligen precis bredvid. Ibland vill hon komma så nära ansiktet
som möjligt, som om hon inte kan komma tillräckligt nära. Så tittar hon, ja iakttar mig
ingående med sina blå ögon. Hon känner sig för och liksom klappar mig i ansiktet med
sina mjuka små tassar (såklart med indragna klor). Ibland får man en slick på näsan
så att den luktar tonfisk. Finns det förresten ett härligare ljud än en katt som spinner?

Råtta:
Gerbilerna är i bästa fall nervösa. Sedan de båda varsin gång bitit Skrotan blodig i
fingertopparna hanterar vi dem bara med handskar. Nej, det här är inga tillgivna djur.

And the winner is: Dagen då jag åker till jobbet med rivsår i ansiktet kommer, det vet jag,
men tills dess är vinnaren Katt.


........

Fler kategorer kommer...... nu kom jag på en: Lydighet.
Där kommer inte katten och råttan att vinna, det lovar jag.
Avvakta del 2.