Heja ST1

Genom ett fel på fakturan blev min räkning på bensinkortet från ST1 blev 100 gånger
högre än vad den skulle varit. Det enda jag använt det kortet till den här månaden var
en parkeringsavgift på 15 kronor. På fakturan blev den 1500. Och jag som ibland brukar
gnälla över att det är så dyrt att parkera inne i stan.

Nåja, ST1 hade varit duktiga och varnat mig innan via ett brev. Dessutom hade jag läst
i tidningen om ett pucko som inte brytt sig om att öppna varningsbrevet och fått en chock
när han såg fakturan.

Den här händelsen ser jag som ytterligare en anledning att ha efaktura framför autogiro.

Konfirmation


Efter månader av gudstjänster och bibelstudier hade vi till sist konfirmation för Skrotan i lördags.
Tur med vädret kan man lugnt påstå. Sol, varmt och skönt till skillnad från vädret vi har nu.
I går kväll var det ösregn och sex grader varmt.

Efteråt käkade vi på gott på Jennys i Berg.

När det gäller kyrkobesök och gudstjänster tycker jag så här. När man nu ändå klär sig fin och släpar
sig iväg till kyrkan, kan då inte mässorna hålla på lite längre? Nej, jag bara skojar.
Jag tycker att kyrkor är fina, men att sitta i bänkarna är tortyr.

Jag har ingen aning om vem mannen med den kriminellt fula frisyren på bilden längst upp till vänster är.

Mount Pickhult - del 3



Mount Pickhult fotat för mindre än en timme sedan. Snöhögen lever i allra högsta grad.
Miin grabb sa att det inte var snö i högen men vad sjutton, jag såg ju själv när de byggde upp den
i vintras. Den brunfula färgen säger mig att det kanske inte är snö allra överst, eller att luften i Ljungsbro
inte är så bra som jag trott.
Det måste redas ut nu. Med spade och kamera ska jag på grävande journalistvis gå till botten med det här.

Men visst minskar den lite. Kolla del 2 i min spännande serie om en av Östergötlands största turistattraktioner.

Trevlig älg



När jag får se en älg blir jag lika glad som en full, tysk turist ungefär. På vägen till Öret såg jag två
stycken på olika ställen. Den som jag inte hann fota var en stor jäkel.

Det här är inte bra



Det här är inte bra Coop. Era förpackningar är alldeles för lika. Om inte skillnaden i storlek varit så
väsentlig hade jag kört diskmaskinen med en kycklingfílé i facket för maskindisktabletter.
Kvällens middag hade också kunnat bli väldigt märklig.
Skärpning!

Ken


Är det någon mer än jag som tycker att gamle Ken börjar se sliten ut?
Vaddå vilken Ken? Ken Kercheval förstås.
Vaddå vaddå Ken Kercheval? Nu börjar jag bli riktigt trött på er.
Har ni glömt Ken Kercheval?
Okej... några av er är kanske så unga att Ken Kercheval aldrig varit en del av ert liv,
men för er andra finns inga ursäkter.

Innan ni gamla människor googlar och utbrister "Aha!" eller "Jaha!" vill jag att ni funderar.
Är inte namnet bekant? Ken Kercheval.

Detta lite annorlunda inlägg bereder vägen för en ny långsökt skämtbild á la Doc.
Beware!

 


Mot Stockholm

På måndag fyller Ljusblå år. Födelsedagspresenter är alltid svårt. Så här i köpstoppstider
kunde man tycka att en fin teckning vore en bra gåva, men jag vet inte.
Jag ritar inget vidare.

Hon har redan fått sin present. En PDF-fil. I den kan hon läsa vad som kommer att
hända i helgen, och eftersom hon redan fått den gör det ju inget att jag avslöjar vad
som kommer att hända här eller hur?

Imorgon tar vi med byrackan till hennes mamma i Strängnäs. Där får vi också lunch.
Sedan styr vi kosan mot Stockholm där vi checkar in på Scandic Anglais.
På kvällen går vi till Hamburger Börs, äter mat och ser R.E.A. Jag har aingen aning om
hur kul den kan tänkas vara. Jag ska erkänna att jag var ute ganska sent. Jag behöver
lära mig att planera saker längre i förväg.

Jag hoppas det är en bra present att åka iväg och göra något sådär. Det finns annat,
saker jag tror att hon skulle bli glad för, en kamera till exempel, men det får väl bli
en annan gång.

Mount Pickhult - del 2



Snöberget i Ljungsbro fotat i morse. Det ser inte så snölikt ut precis.
Bevis på att så är fallet kommer. Jag tror det kommer ligga kvar ett tag till.

Del 1

Jättetunga

Jag är lite sömnig nu.
05:00 ringde klockan och då gick jag upp.
05:30 hämtade jag upp Skrotan hos mamman.
05:40 satt vi inne i kyrkan och lyssnade på prästen när han sjöng fina visor. Ja, en del
i bänkarna sjöng väl också. Dock inte jag. Jag sjunger gärna, men just i kyrkan är det
något som tar emot.
06:00 åkte hela dotterns konfirmationsgrupp i två proppade bussar till Berlin.

Ja, min stora lilla unge har åkt utomlands. För en liten stund sedan fick jag ett sms
om att de var i Danmark. Tänk om man hade fått åka till Tyskland på konfirmationsresa.
Jag minns inte ens vad vi gjorde eller ens om vi gjorde något. Men det är klart, det är
ju en sådär 75 år sedan jag konfirmerades.

Hur som helst är ögonlocken jättetunga.


Deja-vu

Nyss ringde lilla granntanten på och undrade om jag kunde hjälpa henne att öppna
en vinflaska.
Brrr... deja-vu.

Årets påskkort

Vi hade några fina dagar i Sälen, även om det inte berodde så mycket på vädret.
Men vad kan regn och snöregn göra när man har god mat, gott vin och trevligt sällskap?
Inget. Dessutom hade vi ett par ok-dagar vädermässigt också, så det blev lite skidåkning
även för mig.

Bråk stötte ihop med några kompisar från Örebro och givetvis ville de klä ut sig och
gå runt och knacka dörr i traditionell påskutstyrsel. För att göra sig förtjänta av det godis
de hoppades på måste man dela ut någonting, påskkort till exempel. Alltså satte vi oss
ned och ritade.

Jag har länge oroat mig för att jag förstört Bus hjärna med mitt ordvitsande och inte blev jag
lugnad när hon gjorde sitt första påskkort i form av en gåta.




Klicka på den lilla bilden för att få svaret.



Ni förstår hur resten av korten kommer att se ut eller hur? När Bus "kläckt" den första gåtan
fanns ingen hejd på fantasi eller kreativitet.












Jag tror ni har hajat grejen nu, orkar ni mer?
Haha, som om det skulle göra någon skillnad.














Jag fick ingen bild av kortet med fågeln som köpt nytt halsband i påsk - smycklingen.

En av mina egna skapelser refuserades redan under tillverkningsstadiet.
Vad heter påskens största massmördare?



En av Bus kort beslagtogs också av Ljusblå till Bråks stora besvikelse.
Hon hade gärna delat ut den här till någon snål tant.



Godis blev det i massor.

Saker som luktar illa - del 2

Att trampa i hundskit är också något som luktar illa. Hundskit luktar väl pyton i sig,
det är väl först när man trampar i eländet som man riktigt förstår hur illa.
Igår gjorde jag det. Ordentligt.

Jag, Skrotan och Sonen åkte till mina föräldrar i Mantorp. Där fick vi våfflor och kaffe.
Dottern och farmor gick också efter Zeke, grannhunden och med honom gick vi ut
på promenad i skogen allihop.

Det var inte Zekes gegga jag fick under skorna, då hade jag lagt in en mindre smickrande
bild på honom här längst ned, men det stod ganska tydligt att Zeke inte är den enda
hunden som rastas i skogen bakom föräldrahemmets hus.
Min gamla filosofi om hundägare kändes mer sann än någonsin.

Att trampa i hundskit är för mig så äckligt att jag verkligen fick kämpa mot impulsen att
bara sparka av mig skorna och åka barfota hem. Jag hade kanske gjort så om mina
Ecco bara kostat trehundra spänn, men med skor för över tusenlappen är det kanske bra
att man tänker en extra gång.

Jag gick med dem i vattenpölarna och jag stampade med dem i de små högar av snö som
fortfarande fanns kvar, och jag gjorde det ordentligt kan jag lova. Ändå stank det i bilen när
vi åkte hem. Med duschen och högt tryck i badkaret fick jag i alla fall bort det sista.

Puh.



Zeke




Saker som luktar illa - del 1

Att komma hem efter fem dagar i Sälen och upptäcka att soppåsen man skulle kastat
innan man åkte inte alls följde med ut genom dörren, det luktar illa. Jag försöker som
sjutton att bli en mer ordningsam man och den nyinköpta viskosmoppen är ett led min
strävan. Tyvärr är jag inte ända framme än. Mitt hallgolv är belamrat med reklam som
onda människor släpper in genom brevinkastet och tydligen såg jag inte att jag duktigt
ställt fram påsen vid dörren.

Det märkliga var att liklukten dröjt sig kvar i lägenheten. Jag märkte det tydligt, för tydligt,
när jag om utifrån. Yuck. När jag flyttat på lite av reklamen  förstod jag varför. Något av det
äckliga i soppåsen hade läckt ut på golvet i en liten kladdig pöl. Jag vill inte veta vad den
där pölen kan ha bestått av.

Nu är hallen svabbad och jag hoppas det luktar bättre i lägenheten när jag kommer in
nästa gång.

Mamma är på superbra humör

På Ica i Malung.

Bus:
- Johan, mamma är på superbra humör idag så passa på. Hon säger ja till allting vi
vill köpa!

Jag:
- Hmmm... vet du varför hon säger så?

Bus:
- Nej?

Jag:
- För att jag har lovat att betala.

Sälen igen

Packar för fullt. Jag, Ljusblå, Bus och Bråk åker till Sälen några dagar. Det ska bli
kul. Stackars Skrotan ligger hemma och är sjuk. Jobbar från Örebro idag, bäst
att skynda på.

Mount Pickhult

Marken skalv och ur jorden sprutade glödande Lava.
När Ljungsbros första vulkanutbrott klingat av hade vi fått vårt första berg:
Mount Pickhult.



Eller så har bara snöröjarna roat sig med att samla ihop hela vinterns snö och lägga
i en enda stor hög bakom värmeverket.



Det är onekligen en ganska imponerande snöhög de fått ihop. Jämför gärna med
trädtopparna, det är inga pytteträd precis. Eller med värmevärket bredvid högen.



Nu vill jag att ni gissar. Hur länge kommer det dröja innan den där högen har smält helt?
Smälter snöhögar mycket fortare än man tror? Är den rentav borta innan april är slut?
Eller är stora kompakta snöhögar ena envisa jävlar? Kommer det till och med att bli
juni innan den är borta? Eller juli?

Självklart kommar jag att följa upp detta.


Midvinterblod

Jag läser... ja, eller lyssnar på Mons Kallentofts första bok Midvinterblod. Jag sitter
med en del tråkigt rapporteringsjobb och det funkar ganska bra att ha en bok i öronen
medan jag växlar mellan Excel, Word och PLSQL Developer. Boken är ganska ok, inte
extremt spännande eller så, åtminstone inte än så länge. Det som den extra intressant
för mig är att handlingen utspelar sig i Linköping och lilla Ljungsbro där jag bor. Det är
något helt nytt för mig, att få en direkt bild av varje plats, hus och väg som beskrivs.
Boken handlar om en man som hittas mördad, upphängd naken i ett träd på slätten
utanför samhället. Den mördade bodde till och med i samma område med hyreshus där
jag bor. Kanske i samma lägenhet haha.
Ibland är jag jättesugen på att försöka skriva en egen berättelse. Jag har börjat några
gånger, men tyvärr kör jag fast eller tröttnar efter ett tag.
Nu återvänder jag till Ljungsbro.


Vax

- Gör det inte ont?

De orden var i stort sett det det enda jag behövda säga till Ljusblå, sedan visste jag
att det var kört. Jag kan erkänna att jag har undrat, det har kanske alla män, hur sjutton
klarar ni tjejer av det där med att vaxa benen? Dra ut hårstrån? Det måste göra svinont.
Jag försökte backa ur lite lamt, men full-i-fan-glimten i hennes ögon när jag ställt min
fråga sa mig det var lönlöst. Jag skulle minsann få veta.

Med en vit spatel av plast smetade hon ut den gyllenbruna, varma smeten över en liten
yta av mitt underben. Jag svalde torrt. Jag kunde se framför mig hur mina hårstrån liksom
smälte samman och blev ett med vaxet. Därefter lade hon på en bit tunnt tyg, ett remsa
av ett gammalt lakan? Hon strök noga ut tygbiten så att den slöt sig slätt om mitt ben.
Hår, vax och tyg, nu var det ett alltihop.

- Ta ett djupt andetag, sa Ljusblå. Jag kommer att dra på utandningen.
Jag gjorde som hon sa. När hon drog till blev jag förvånad. Det gjorde inte ett dugg
ont, åtminstone inte i närheten av vad jag föreställt mig.

- Det kändes inte så mycket. Ta en bit till, häruppe, sa jag.

Mer vax, lite längre upp den här gången, alldeles under knät, fast på sidan. På med tyg.
RITSCH... Den här gången kändes det lite mer, men faktiskt inte så illa.

- Du... tänk om jag gillar det här och kommer hit med helvaxade ben nästa gång.

Hon fyrade av ett snett leende till svar. När de förväntade grimaserna av smärta uteblev
verkade hon ha tröttnat. Hon hade redan börjat fortsätta med sina egna ben.


Min tjej tv-kändisen

Imorgon kväll kan ni se min tjej tv-kändisen i direktsändning!!!
Jag borde be henne om en autograf innan hon får anbud från Hollywood och gör slut.


Division

Jag är pinsamt dålig på matte. Det visar sig när jag sitter med min dotter och
försöker hjälpa henne med läxorna. Dottern verkar ha ärvt min matematikbegåvning
och därför fastnar vi på ganska enkla saker.

Okej, procent och omvandlingar mellan olika enheter fixar jag liksom uppställningar
med multiplikation. Men ge mig papper och penna och ett tal som ska divideras
med ett annat.... Det tar tvärstopp.

Jag kan inte räkna ut 29,1 delat med 6. Jag skäms.
På min tid använde man en uppställning med trappa, idag gör man på något annat
sätt. Inte för att det spelar någon roll, jag kan inte med trappan heller.
Jag har helt enkelt glömt bort division.
Kan jag skylla det helt och hållet på datorer och miniräknare?

Det här är i alla fall inget jag kommer att prata om när vi ska ha lönerevision.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0